BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det var den 1 februari 2015 vid åttatiden på kvällen som mannen omhändertogs i Bredsand av polisen med stöd av LOB, lagen om omhändertagande av berusad person.
Placerad i ”fyllecell”
När han påträffades låg han enligt polisen och sov i ett trapphus och hade svårt att stå och gå. Han sluddrade och sade själv att han var ordentligt berusad och hade taxit Xanor, ett narkotikaklassat läkemedel mot oro och ångest, uppger poliserna som fattade beslut om att omhänderta honom.
Han fördes sedan till arrestavdelningen på polishuset i Sundsvall där han sattes i en så kallad ”fyllecell”.
Vid avvisiteringen på arrestavdelningen omhändertogs hans kläder och en ryggsäck där man hittade 46 antidepressiva och smärtstillande tabletter.
Tillsyn var 15:e minut
Mannen fick enligt utredningen tillsyn av arrestvakt var 15:e minut. Klockan 01.09 kontaktades vakthavande polisbefäl då 43-åringen som låg på höger sida var livlös och hade slutat andas. Hjärt- och lungräddning påbörjades omedelbart, först av arrestpersonalen och sedan av polis, men förgäves.
Mannen fördes till Sundsvalls sjukhus där han dödförklarades 02.16.
Enligt förhör med en anhörig hade den 43-årige mannen varit nedstämd och haft missbruksproblem i perioder.
Några år innan han dog hade han dock påbörjat en utbildning till kock som gjorde att han såg mer positivt på framtiden. Men han saknade bostad och hamnade åter i missbruk, enligt utredningen. Tidvis bodde han på härbärgen, ibland i trappuppgångar.
Enligt den anhöriga kämpade mannen på med sin utbildning och en vecka innan han dog hade han ett tillfälligt jobb.
Dödsfallet utreddes och rättsläkarens slutsats var att 43-åringen hade avlidit till följd av Metadonförgiftning. Det är ett starkt smärtstillande läkemedel som även används vid opiodberoende. Rättsläkaren skriver att dödsfallet kan ha varit en följd av oavsiktlig överdosering.
Ärendet undersöktes av den särskilda utredningsenheten hos polisen men ledde inte till något åtal. Fallet i Sundsvall är inte unikt. Vid ett dödsfall anmäls ansvarigt befäl vanligtvis för tjänstefel och ibland även vållande till annans död. Men Dagens ETC:s granskning visar att inte i ett enda av de 26 dödsfallen har en polis åtalats.
I februari 2015 dog den 43-åriga tvåbarnspappan i Sundsvallspolisens fyllecell. Samma år kom kommun, landsting och polis överens om att hitta nya metoder för att se till att det inte skulle hända igen. Men drygt två år senare har inget hänt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
En överenskommelse mellan landstinget, kommunen och polisen skrevs under samma år som det tragiska dödsfallet hade inträffat. Syftet med den så kallade LOB-satsningen var att utreda hur man skulle förbättra stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer.
Men mer än två år senare har satsningen inte resulterat i något konkret.
– Landstinget Västernorrland har sökt pengar och arbetet pågår. Det finns lokala samverkansgrupper som jobbar med lokala förslag i Kramfors, Sollefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik, säger Anna-Karin Rudberg Larsson, enhetschef på LARO-mottagningen, läkemedelsassisterad rehabilitering för missbrukare, på Sundsvalls sjukhus.
Felaktid bedömning
Hon tycker att frågan om medicinskt omhändertagande vid LOB är komplicerad. Att det i dag är en polisiär åtgärd har ifrågasatts eftersom det finns risk för en felaktig bedömning.
– Folk ska inte behöva dö i arresten, men det är ingen lätt fråga. Att man är full innebär inte att man behöver specialiserad sjukvård och det kan vara svårt att avgöra var gränsen går för det polisiära ansvaret, säger Anna-Karin Rudberg Larsson.
När ETC Sundsvall försöker ta reda på vad som egentligen har hänt med LOB-satsningen i Sundsvall är det svårt att få fram något konkret besked.
Peter Löthman, hälso- och sjukvårdsdirektör vid Landstinget Västernorrland, är vice ordförande i beredningsgruppen som ska hantera förslagen från de olika sjukhusen. Men han kan ännu inte säga om eller när en så kallad tillnyktringsenhet kan vara aktuell i Sundsvall.
– Det står på fundera-listan men det finns inget officiellt förslag att presentera, säger han.
Han säger att frågan inte har prioriterats.
– Det betyder inte att det är oviktigt utan att det är en fråga bland många andra, säger han.
Idéer presenteras
Den tillnyktringsenhet som tidigare fanns och delvis finansierades av landstinget innebar en årlig kostnad på några miljoner kronor.
Han betonar att de lokala grupperna inom kort ska presentera ett underlag med olika idéer för hur myndigheterna ska kunna jobba mer säkert medicinskt vid LOB-omhändertaganden.
– Det är naturligtvis oacceptabelt att flera personer dör i arresten varje år, säger Peter Löthman.
Om det beslutas om att satsa på en tillnyktringsenhet, när kan den vara i bruk?
– Det är svårt att säga och beror helt på vad förslaget innebär. Måste vi bygga en lokal och bemanna verksamheten så handlar det om budgetprocesser. Då kan det ta ett år från nu, säger han.
Döden i arresten
Under de senaste fem åren har 26 personer dött i polisarrester runt om i landet. I nästan alla fall hade de omhändertagits enligt lagen om omhändertagande av berusade personer, LOB, och var alltså inte misstänkta för brott.
De vanligaste dödsorsakerna är akut alkoholförgiftning eller blandförgiftning med alkohol, narkotika och läkemedel. Redan 2011 föreslog regeringens missbruksutredare Gerhard Larsson att vård ska ersätta fyllecellen.
En granskning gjord av Dagens ETC tidigare i år visade att inte i ett enda av de 26 dödsfallen har en polis åtalats för dödsfallet.
Ett av dödsfallen inträffade i Sundsvall där en 43-årig man dog i arresten efter att ha hittats svårt berusad i en trappuppgång i Bredsand.
Efter dödsfallet väcktes frågan om att skapa en tillnyktringsenhet, där den omhändertagne får vård i stället för förvaring. Det fanns tidigare en sådan i Sundsvall som lades ner 2009.
Hösten 2015 skrev Sundsvalls kommun, landstinget och polisen under en överenskommelse om att utreda hur man skulle förbättra stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer.
Det finns fortfarande ingen tillnyktringsenhet i Västernorrland. Enligt hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Löthman finns förslaget på fundera-listan.
