BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det byggs som aldrig förr i stora delar av landet, och Sundsvall är inget undantag. Samtidigt visar Boverkets miljöindikator att bygg- och fastighetssektorn påverkar miljön kraftigt. Totalt står sektorn för 30 procent av miljöpåverkan i Sverige. Då har man räknat samman utsläpp vid produktion och import av material med användningen av energi och kemikalier i byggnaderna ur ett livscykelperspektiv. De totala utsläppen av växthusgaser ligger på drygt 20 miljoner ton per år och en stor del av det kommer från nyproduktion, rivningar och ombyggnader.
Det är Boverket som sätter reglerna för hur det får byggas i Sverige, men dessa reglerar inte byggnader ur ett livscykelperspektiv till exempel miljöpåverkan från byggprodukter eller under byggskedet. Däremot sker just nu en anpassning till lägre energiförbrukning i de hus som byggs. Från den 1 juli i år ska alla nya byggnader som uppförs vara så kallade nära-noll-energibyggnader, och år 2021 planeras kraven skärpas med ytterligare 10–35 procent beroende på byggnadskategori.
– Ett nära-noll-energihus är en byggnad med mycket god energiprestanda. Den använder mycket lite energi och av den energi som används är andelen förnybar energi hög. I det nya regelverket tar vi hänsyn till hur mycket energi du köper in till huset, men också hur den energin har producerats utanför huset, säger Erik Olsson, utredare på Boverket.
Mer flexibilitet åt byggheren
Reglerna är så kallade funktionskrav. Det innebär att de anger vad som ska uppnås, det vill säga slutresultatet, men inte hur det ska gå till i detalj.
– Funktionskrav ger flexibilitet åt byggherren att välja utformning och lösningar som passar bäst i det enskilda fallet. Det finns olika koncept för utformning av hus, exempelvis passivhus som har låg energiförbrukning, men det finns många sätt att kombinera de olika faktorerna i en byggnad för att nå kraven.
Är det dyrare att bygga energismart?
– Ju lägre energinivå du bygger på, desto dyrare blir det. Exempelvis kan det innebära att det behövs mer isolering i väggar och golv, andra (dyrare) typer av fönster och högre kvalitet på tekniska installationer. Dessutom kan det krävas en annan kompetens i flera led i processen, vilket kan öka kostnaderna. Detta har vi fört en dialog om med branschen inför den planerade skärpningen av energikraven till 2021, säger Erik Olsson.
På Sundsvalls kommun ställs i dag inte några särskilda hållbarhetskrav på byggföretag som har sökt bygglov, de stora byggföretagen har redan egna riktlinjer och policys.
– Men nu pågår ett arbete för att lyfta betydelsen av och fördelarna med klimatsmart byggande. Vår nya strategi för ökat byggande i trä ska förhoppningsvis bidra till att fler företag också bygger större trähus, säger Anders Hedenius, ordförande i stadsbyggnadsnämnden.
Dra lärdom från andra kommuner
Det är flera kommuner som har kommit längre än Sundsvall i tänket kring hållbart byggande. Men det behöver vi inte skämmas för tycker Anders Hedenius.
– I stället kan vi ta del av de rätt och fel andra kommuner gjort och lära oss av dem nu när vi satsar, säger han.
Sedan i våras har en arbetsgrupp i stadsbyggnadsnämndens politiska majoritet jobbat med en strategi för ökat byggande i trä som planeras att sättas i verket någon gång efter årsskiftet. Tanken är att lyfta det miljövänliga materialvalet trä i varje kontakt med entreprenörer som vill bygga i Sundsvall.
– Fördelarna med att bygga i trä är så pass många, att fler och fler börjar inse värdet i det. Vi bor nästan mitt i skogen och har god tillgång till träd, det gör att vi sannolikt kan sänka materialkostnaderna betydligt, säger Anders Hedenius och fortsätter att räkna upp några andra fördelar: kortare byggtider, låga vikter vilket minskar markarbetet, husen kan byggas inomhus och lyftas på plats och samtidigt som de är energieffektiva så binder de också koldioxiden.
Sundsvalls kommun gjorde, via Mitthem, en satsning på trähus för drygt tio år sedan, när man byggde husen i inre hamnen. Sedan dess har tekniken utvecklats enormt och i dag kan man bygga både högre och större.
Norra kajen blev väl inte riktigt ett miljövänligt bygge?
– Då för mer än tio år sedan när det började projekteras pratade man inte lika mycket om klimatsmart och energieffektivt. Men nu har vi tagit stora kliv i den riktningen och har en tydlig bild av vilka möjligheter vi har. Kommunen har två stora områden på gång där vi hoppas kunna använda den nya kunskapen och tekniken så mycket som möjligt. Det är inte längre en utopi att bygga mer hållbart.
Anders Hedenius pratar om det omdiskuterade Katrinehill, vid värmeverket i Nacksta, där visionen är en stadsdel med blandade boendeformer i trä, ekologiskt och socialt hållbart, där även hållbart resande är med i helhetsbilden.
– Och sedan har vi Södra kajen där vi hoppas kunna pussla ihop all den nya kunskap vi har när det är dags att bygga: till exempel smarta materialval, ny byggnadsteknik, energieffektivitet och fler solceller. Den här branschen utvecklas nästan från dag till dag. Den mest kostnadseffektiva tekniken är inte riktigt här än, men den är alldeles runt hörnet.
Samma sak säger han om solel, regelverket är lite snårigt, men han tror att det kommer att lösa sig på ett positivt sätt ganska snart. Kreativt och bra kallar han ETC Byggs satsning på hyreshus.
– Det är så många som säger att de vill, men det handlar även om att göra. Och jag tror att ETC:s tänk, att låta människorna som ska bo i huset också vara med och finansiera bygget, kan göra att det blir ett attraktivt projekt.
