Inrikes.

2015-12-18 08:47
Fältarna är tillbaka på Navet. Linn Enheim och Farhang Nijad har  uppdraget att möta upp unga i riskzonen för missbruk och kriminalitet.  ”Vi rör oss bland ungdomar i deras miljöer på kvällar och helger”,  berättar de. Bild: Thomas Ekenberg
Fältarna är tillbaka på Navet. Linn Enheim och Farhang Nijad har uppdraget att möta upp unga i riskzonen för missbruk och kriminalitet. ”Vi rör oss bland ungdomar i deras miljöer på kvällar och helger”, berättar de.

Satsningen på fältet får en förlängning

Fältarna är tillbaka i Sundsvall. Och kommunen har förlängt insatsen och avsatt extra pengar till verksamheten även för 2016.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Under flera år har det förebyggande fältarbetet riktat till ungdomar legat nere, delvis på grund av socialtjänstens ekonomiska kris.

– Behovet fanns, pengar var avsatta men tjänsterna tillsattes aldrig. Förebyggande arbete som inte är lagstiftat blir lätt bortprioriterat, tyvärr, berättar Farhang Nijad.

Det blev istället Kultur & Fritid som förra hösten drog igång fältverksamheten igen, med Farhang Nijad som fältassistent. Och från och med i höstas har han fått en kollega, Linn Enheim. 

– Enligt riktlinjerna ska man inte jobba själv, så det känns ju bra att vi nu är ett par, säger hon.

Utgår från Navet

Det är två erfarna socionomer som utgör teamet i Sundsvall. Navet är deras utgångspunkt. De jobbar över hela kommunen men har prioriterat fyra bostadsområden: Centrum, Granloholm, Nacksta och Granlo, utifrån en kartläggning om vart behovet är störst.

Målgruppen är unga som är i riskzon för droger, kriminalitet och psykisk ohälsa. De kan ha problem i skolan, eller hemma.

– Vi behöver inte söka upp ungdomarna, de kommer till oss. Ryktet sprids. Om vi har hjälpt någon så snackar den med sina polare om att vi är schysta och då vågar fler kontakta oss.

Det handlar mycket om att bygga förtroende och det viktiga är att möta ungdomarna på deras hemmaplan, påpekar Linn Enheim.

– Vi finns i miljöer där de känner sig trygga, i källarlokaler, p-hus eller på stan. Vi försöker motivera ungdomarna att ta emot den hjälp som finns. De har oftast ett mycket starkt myndighetsmotstånd, säger hon. 

– Misstron baseras ofta på egna erfarenheter men det finns också mycket felaktig information som sprids, som att soc kan kidnappa barn och låsa in dem på familjehem, säger Farhang Nijad.

Anmälningsplikt

Totalt handlar det om ett hundratal ungdomar som fältarna har löpande kontakt med, varav ett 50-tal är i riskzonen.

– Vi har inte myndighetsmanteln på oss och det är halva hotbilden för dessa ungdomar. Samtidigt har vi anmälningsplikt, vi är inte deras kompisar och gör dem en björntjänst om vi inte agerar om vi ser något. Det försöker vi vara tydlig med, säger Linn Enheim.

Läs vidare på nästa sida: "Två är klar förbättring jämfört med tidigare"