Mindre stress när vårdstudenter lär sig mindfulness

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Lugn och närvaro

Forskare vid Mittuniversitetet har nu undersökt om det går att lära studenterna att klara av stress bättre genom att utbilda dem i mindfulness och meditation – tekniker som ska ge lugn och närvaro.  

– Det är viktigt av två anledningar: Dels finns det lite tid för återhämtning i sjukvården i dag, så genom att få verktyg som hjälper en att hitta lugnet i vardagen, kan studenterna må bättre. Dels handlar många klagomål på vårdpersonal om dåligt bemötande och att man inte blir lyssnad på – vilket ofta orsakas av stressad personal som inte lyckas vara riktigt närvarande i situationen.

Det säger Mats Jong, docent i omvårdnad på Mittuniversitetet, som har lett den svenska delen i studien som doktoranden Marja van Vliet har utvärderat vetenskapligt. 

De deltagande studenterna i Sundsvall träffades tre timmar i veckan under sju veckor. Under kursen fick de lära sig olika mind-body-tekniker enligt en modell utprövad vid universitetet i Georgetown, USA. Det handlade om andning, meditation, vägledd meditation, yoga och tai chi men också om hur konst, musik, rörelse och skrivande kunde bidra till ett inre lugn. 

Olika typer av tekniker

– Programmet innehåller mycket mindfulness, men vi ville också visa studenterna många olika typer av tekniker, eftersom det kan variera från situation till situation vad man tycker fungerar bäst. De ska ha en rik verktygslåda att ta av. 

Närvarande

Resultatet visar att studenterna tycker att teknikerna hjälper dem att vara medvetet närvarande i sina liv och i relationerna till andra människor. De har också lättare att få kontakt med och känna empati för personer i sin omgivning. Sammanfattningsvis upplever de mindre stress än de studenter som inte deltog i kursen, och förändringen består – det håller i sig även ett år efter att kursen har avslutats.

– Vi ser det här som ett lovande arbetssätt för att stötta hälsa hos blivande vårdpersonal. Men vi tittar även på möjligheten att ta metoden vidare till exempelvis skolungdomar, som också upplever mycket stress, säger Mats Jong.

Var går gränsen mellan arbetsgivarens ansvar för en dräglig arbetsmiljö och individens eget ansvar för att skaffa sig förmågan att stå ut med kraven?

– Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar, och viktigast är att sträva efter hälsosammare arbetsplatser. Samtidigt vet vi att människor som mår jättebra privat kan klara rätt svåra arbetsmiljöer, medan en hög privat belastning gör att vi inte klarar så mycket stress på jobbet. Det är svårt att säga var gränsen går och vem som är ansvarig. Men den här kunskapen kan hjälpa människor att hantera livet bättre, vilket förhoppningsvis även leder till att man blir mer uppmärksam på relationen mellan arbetsgivarens krav och sin egen förmåga.