Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Enligt SCB:s senaste miljöräkenskaper uppgick utsläppen från den svenska ekonomin till 15,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en ökning med 2,8 procent jämfört med samma period året innan. Det är framför allt transportbranschen som står för ökningen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Värsta scenariot

– Tyvärr har vi inte sett så många åtgärder ännu för att minska användningen av fossila bränslen och utvecklingen pekar på det värsta scenariot enligt FN:s klimatpanel, säger Viveka Sjödin, som är samordnare för länets klimatarbete på länsstyrelsen i Härnösand.

Enligt SMHI:s rapport om framtidsklimatet i Västernorrland innebär det att medeltemperaturen kommer att öka med cirka 6 grader fram till sekelskiftet. Störst blir uppvärmningen vintertid (+7°).  Några andra följder av det varmare klimatet vid sekelskiftet:

• Ett varmare klimat innebär att växtsäsongen förlängs både vår och höst och blir cirka sju månader jämfört med dagens fem.
• En varmare atmosfär innebär högre avdunstning och snabbare cirkulation vilket ger mer nederbörd. Totalt väntar en ökning på cirka 30 procent, mest ökar nederbörden vintertid, med cirka 50 procent och då mest i form av regn.
• Det blir också fler dagar med mycket regnande. Antalet dygn med mer än 10 mm nederbörd väntas öka från 15 till 25.
• Vintern blir grönare. I slutet av seklet väntas antalet dagar med ett snötäcke som räcker för att åka skidor på att minska till mellan noll och tio.
• Mer nederbörd innebär också mer vatten i våra älvdalar, särskilt vintertid med ökningar på 100-150 procent.
• Antalet värmeböljor blir fler och mer ihållande. Antalet dagar i följd med dygnsmedeltemperaturer över 20 grader väntas öka från 1 till 10.
• Trots att nederbörden ökar totalt sett så blir också antalet dagar med torka i skog och mark fler. Antalet dagar med låg markfuktighet och ökad risk för exempelvis skogsbränder kommer att öka från 10 till cirka 40 dagar.

– Den ökade nederbörden kommer att öka riskerna för ras och skred i våra älvar. Vi kommer också få se fler skyfall och översvämningar särskilt i de urbana miljöer där de flesta av oss bor, med mycket asfalt och hårda ytor som har begränsade möjligheter att ta hand om vattenmassorna, säger Viveka Sjödin.

– Dessutom får vi se mer regn under vintern, som med frusna marker ger översvämningar som följd, något vi fick uppleva i Sundsvall tidigare i vinter.

Viveka Sjödin konstaterar att det görs en hel del arbete ute i kommunerna, bland annat med att ta fram klimatanalyser.

– När det gäller den fysiska planeringen av bostäder, vägar och annan infrastruktur tar man redan hänsyn till förändringarna i klimatet, säger hon.

Kusten klarar sig

En tänkt följd av klimatförändringarna är att åkermarken i länet blir mer värdefull. Ett annat plus är att de stigande havsnivåerna kompenseras av landhöjningen. Det betyder att kusten klarar omfattande höjningar av havets globala nivå, nästan helt utan konsekvenser och kostnader.

Fotnot: Siffrorna i texten utgår från RCP 8,5, en av de utvecklingsvägar som SMHI använt i sin studie över Västernorrland.