Inrikes.

2017-09-08 06:00

Allt fler offer för trafficking upptäcks

Migrationsverket identifierar allt fler misstänkta traffickingoffer från Nigeria. Samtidigt får Sverige internationell kritik för att identifieringen av dessa offer i hög grad beror på om de bidrar till förundersökningar om brott eller inte.

”Det handlar om att bygga upp ett förtroende”, säger Kajsa Törnqvist Netz, som samordnar Migrationsverkets arbete mot människohandel.

 

Varje år identifieras omkring 10 000 misstänkta offer för trafficking inom EU. Ungefär 80 procent av dem utnyttjas för sexuella ändamål. Merparten är kvinnor, varav många kommer från Nigeria som är det land utanför EU som är hemland för flest registrerade offer.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Ett av dessa traffickingoffer är Joy, som ETC har berättat om tidigare. 2013 kom hon till Sverige och sökte asyl. I dag bor hon med sin treåriga son i Sundsvall med ett beslut om utvisning till Nigeria hängande över sig. Under asylprocessen berättade hon aldrig sanningen om att hon hade tvingats sälja sex i Grekland.

– Jag sade ingenting om Grekland utan gav dem en helt annan historia om kidnappning, för jag ville inte åka tillbaka, säger Joy.

Vågade inte berätta sanningen

Rädslan för repressalier från sina tidigare förövare är ett av skälen till att hon inte tordes berätta sanningen för Migrationsverket. Kajsa Törnqvist Netz, som tillträdde som samordnare på Migrationsverket i november 2013, konstaterar att hon har full förståelse för Joys förhållningssätt.

– Det är givet. Det här är vi mycket medvetna om, hur svårt det här är. Första gången man möter en handläggare, en tjänsteman, så är det här inte saker man tar upp. Absolut inte, säger hon.

Att asylsökande, som har tvingats sälja sex, kan ha skäl att försöka undanhålla sanningen är begripligt, menar hon. Dels av personliga skäl, dels av rädsla för repressalier, men också av oro för att skickas tillbaka till ett annat EU-land, enligt Dublinförordningen. Ofta kan det då vara fråga om det land där offret har tvingats sälja sex.

Kajsa Törnqvist Netz hävdar att medvetenheten om trafficking har ökat på Migrationsverket under de senaste fyra åren. Hon har också stöd i statistiken för detta påstående. Medan Migrationsverket inte lyckades identifiera ett enda misstänkt offer för trafficking inom den nigerianska gruppen asylsökande 2014, så lyckades handläggarna identifiera 42 fall 2016, trots färre asylsökande från Nigeria.

Förklaringen ligger i utbildning av handläggarna och nya rutiner, enligt Kajsa Törnqvist Netz, som också konstaterar att den enskilt största gruppen som identifieras är kvinnor från Nigeria.

– Om någon fattar någon form av misstanke, så försöker vi ha flera samtal i följd. Vi är mycket medvetna om hur svårt det här är, säger hon.

Sverige får kritik från GRETA

Samtidigt får Sverige internationell kritik av Europarådets expertgrupp GRETA som har till uppgift att kontrollera efterlevnaden av konventionen mot människohandel. Att identifieringen av misstänkta traffickingoffer är kopplad till offrens benägenhet att lämna information som kan leda till en förundersökning om brott är ett problem, konstaterar GRETA. Enligt konventionen ska misstänkta traffickingoffer få en betänketid på 30 dagar i inledningen av asylprocessen. 

– Det fungerar så i dag att den enda som kan ansöka om betänketid är en förundersökningsledare. Vår utlänningslag är utformad så här, en del andra länder har en annan utformning, säger Kajsa Törnqvist Netz.

Identifiering av offren är viktigt

Enligt henne har det stor betydelse att misstänkta offer identifieras. I slutänden kan det avgöra utfallet av en asylprocess.

– Om man är ett misstänkt offer för människohandel så kan det ju innebära att det är en grund för att få stanna, säger Kajsa Törnqvist Netz, som samtidigt betonar att hon inte har någon insyn i Joys fall.

Hur många av de 42 personer från Nigeria som Migrationsverket identifierade som misstänkta offer för trafficking 2016, som också fick permanent uppehållstillstånd, är oklart. Migrationsverket för ingen sådan offentlig statistik. Kajsa Törnqvist Netz känner ändå till flera sådana fall.

– Där har de personer som har berättat gjort det trovärdigt att det har funnits en hotbild mot släktingar i hemlandet eller mot dem själva, om repressalier om de skulle återvända till hemlandet.

Vad det skulle kunna betyda för Joy om hela sanningen kommer fram i en ny prövning är oklart. Själv hoppas hon att hennes berättelse på sikt ska upphäva utvisningsbeslutet. Hon kommer att ansöka om verkställighetshinder på nytt. Kajsa Törnqvist Netz konstaterar att hon inte kan spekulera i vad utgången skulle bli.

– Men jag vidhåller det jag sagt, att berättar man som det verkligen är, så kan det påverka utgången av ett ärende. Det har betydelse för vilka skyddsskäl man har, säger hon.

Trafficking

Statistik från Eurostat visar att det inom EU identifieras omkring 10 000 offer för trafficking varje år, varav ungefär 80 procent av offren har utnyttjats för sexuella ändamål. Merparten av dem är kvinnor, främst från Bulgarien, Rumänien och Lettland. Nigeria står för den största andelen traffickingoffer av länderna utanför EU.