Hoppa till innehållet

ETC Sundsvall

Debatt: Ingen nedläggning av hälsocentral är aktuell

ETC Sundsvall.

Det finns inget nedläggningshot mot någon av hälsocentralerna i Sundsvall. Det skriver Andreas Sjölander (S), ordförande i folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden, i ett svar till förra veckan debatt där Eva Rudström undrade över landstingets planer för primärvården.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Sundsvall som står för åsikten.

Jag vill först och främst klargöra följande, det föreligger i dagsläget inget särskilt hot om nedläggning av någon hälsocentral i Sundsvall. På initiativ av majoriteten i landstinget, det vill säga Socialdemokraterna och Miljöpartiet, så beslutade folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden (FPTN) vid sitt sammanträde i maj att inte gå vidare med en förtätning av antalet hälsocentraler i främst Sundsvalls centrum. Vi tror inte att det i dagsläget är rätt väg att gå att stänga eller slå ihop hälsocentraler, för att sänka kostnaderna utan vi vill först pröva andra vägar. Däremot beslutade vi att undersöka möjligheten att bygga upp en verksamhet som särskilt vänder sig till de äldre patienterna och deras behov. 

Nämnden måste vidta åtgärder för att sänka kostnaderna och har också krav på oss från landstingsfullmäktige att ha en ekonomi i balans vid utgången av 2018. Särskilt fokus måste läggas på de enheter där underskotten är som störst, och vi kommer också att nogsamt följa den ekonomiska utvecklingen i nämnden, ända ner på verksamhetsnivå. Vi kan ändå inte utesluta förändringar i framtiden, vare sig i Sundsvall, eller resten av länet.

År 2010, infördes lagen om vårdvalssystem, LOV. Det innebar att vem som helst, som lever upp till kraven i regelboken, får starta en vårdcentral. Alla patienter har också rätt att lista sig var man vill. I dag är drygt en tredjedel av västernorrlänningarna listade hos en privat vårdcentral. I Sundsvalls centrum nästan hälften. Det innebär att motsvarande intäkter också går till de privata. Enligt LOV får vi inte särbehandla, eller särskilt gynna vår egen verksamhet, utan att de privata kompenseras för detta. I klartext innebär detta att vi inte får ha hälsocentraler som går med underskott. Trots detta har de landstingsdrivna hälsocentralerna sedan år 2010 gjort stora förluster. 

Jag delar till stora delar den analys som Eva Rudström gör kring (mer)kostnader och kostnadsläget i primärvården, med en stor kompetensförsörjningsproblematik, höga stafettkostnader och höga sjuktal och jag är också medveten om att primärvården föreslås få ta ett större ansvar även för den akuta vården i framtiden. 

Jag har också synpunkter på LOV, inte minst ideologiskt, som jag menar försvårar såväl politisk styrning av, men också prioritering inom, primärvården. Valfriheten har ett pris. Oavsett vad vi personligen tycker om LOV så måste vi i nämnden förhålla oss till gällande lagstiftning, till regelboken, till de krav som landstingsfullmäktige ställer på oss och till dagens förutsättningar. Jag kan själv konstatera att för lite tidigare har skett för att anpassa utgifterna i den landstingsdrivna primärvården till de intäkter som vi fått för våra patienter. Det är särskilt allvarligt i en verksamhet som egentligen inte får gå i underskott. 

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00