Debatt: I stället för jobb kommer det skattehöjningar

Löftet från regeringen Löfven var att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Men i stället för jobb kommer det skattehöjningar. I budgeten höjdes brytpunkten för när man ska betala statlig inkomstskatt, vilket innebär att fler tvingas betala hög marginalskatt. Under mandatperioden kommer hela 150 000 fler att tvingas betala statlig inkomstskatt och skatten slår nu mot exempelvis 43 procent av poliserna och 37 procent av barnmorskorna. Till det kommer avtrappningen av jobbskatteavdraget som gör att Sverige nu har världens högsta marginalskatt på hela 60 procent. Det blir 70 procent om man räknar med arbetsgivaravgifterna.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Regeringen vill också ha en kemikalieskatt som kommer slå mot svensk vitvaru- och elektronikbransch, samt utreder flygskatt och kilometerskatt som gör näringslivets transporter dyrare.

De senaste veckorna har två utredningar kommit med nya skattehöjningsförslag. En ny bankskatt kommer att öka beskattningen av bankanställda – vilket kommer att belasta kunderna, inte minst företagen. Det andra är ett förslag om kraftigt höjd beskattning av ägarledda företag, den så kallade entreprenörsskatten, som innebär en 180-graders sväng tillbaka till den repressiva syn på entreprenörskap som rådde före reformen av 3:12-reglerna 2005. Nu ska åter aktivt ägande beskattas hårdare.

Tillsammans innebär allt detta en rejäl press på företagen som gör det svårt att nå jobbmålet. För det är i företagen som jobben skapas och likaså resurserna till välfärden.

Höjda marginalskatter slår mot incitamenten att vidareutbilda sig och ta större ansvar. Att ha världens högsta marginalskatt höjer företagens kostnader för kompetens men är långsiktigt ännu skadligare eftersom det försämrar tillgången till kvalificerad arbetskraft.

Kraftigt höjda skatter på entreprenörskap slår mot incitamenten att skapa och utveckla nya företag. De påverkar också möjligheterna att attrahera riskkapital. Balansen mellan passivt ägande och aktivt skjuts tillbaka. För arbetsmarknaden är detta naturligtvis enormt skadligt eftersom fyra av fem nya jobb skapas i nya och växande företag.

Regeringens egen entreprenörsskapsutredning har nyligen presenterat en gedigen genomgång av skattevillkoren för företagande. Utredningen konstaterar att internationellt konkurrenskraftiga skattesystem och skattenivåer som kan påverka entreprenörskap är en viktig del i att skapa en dynamisk och entreprenörsinriktad miljö. Skatter är, skriver utredningen, ett viktigt instrument för att få fram fler snabbväxande företag.

 Tyvärr fick dock inte entreprenörsskapsutredning lov att komma med förslag på skatteområdet. Ska regeringen lyckas med sitt jobbmål måste den ta tillbaka de tillväxthinder på skatteområdet som nu presenterats och lyssna mer på sin egen entreprenörsskapsutredning.