Debatt: Det fria skolvalet cementerar segregationen

Som en av många delar i detta har utbildningsminister Gustav Fridolin förklarat att regeringen kommer att se över olika möjligheter att få ett mer rättvist skolvalssystem som främjar en allsidig social sammansättning.

De senaste åren har det kommit flera positiva besked för svensk skola. I senaste PISA-undersökningen kunde man utläsa att eleverna har förbättrat sina resultat inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Inom samtliga dessa ämnen ligger Sverige nu i nivå med eller över genomsnittet bland OECD-länderna. Behörighetsstatistiken visar att i nästan alla grupper av elever når fler behörighet till gymnasiet.

I elevstudien TIMSS har eleverna i svensk skola förbättrade resultat. Sammantaget är detta styrkebesked av svensk skola och ett kvitto på att det arbete som rektorer, lärare och elever gör varje dag har gett resultat. Tillsammans har de lyckats höja kunskapsnivån i svensk skola.

Samtidigt fortsätter ojämlikheten att öka. Elevers socioekonomiska bakgrund spelar en allt större roll för studieresultaten. Sedan regeringen tillträdde har investeringar för en jämlik skola prioriterats. Exempelvis går staten in med skräddarsydda stödinsatser till skolor med stora behov och i höstbudgeten föreslås en unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan där viktning ska göras med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund.

Lovskola, läxhjälp och fler anställda i elevhälsan och i de lägre årskurserna är några andra exempel. Men för att bryta ojämlikheten måste även segregationen angripas. OECD konstaterar i sin senaste studie av Sverige att segregationen nu blivit så omfattande att den sannolikt påverkar alla elevers resultat negativt.

Därför är det en nödvändig väg som regeringen nu slår in på. Dagens system, där du måste ha ställt dig i kö redan på BB för att få plats på vissa skolor, är inte utformat på ett sätt som främjar jämlikhet. Det är därför bra att regeringen ska utreda en gräns för hur tidigt det ska kunna gå att ansöka om plats på en skola och att alla skolor ska få förutsättningar att ta emot nyanlända elever.

Detta har stött på patrull i vissa läger och regeringen anklagas för att inskränka föräldrarnas valfrihet och självbestämmande. Den enkla ambitionen att barn med olika bakgrund ska kunna mötas på samma skolor får Svenska Dagbladets ledarsida att jämföra regeringen med Röda Khmererna. Det är ett fullständigt befängt påstående. När uppdelningen av svenska och utländska elever på skolorna ökar och klyftan mellan resultaten vidgas så måste vi ta ansvar, inte passivt gömma oss bakom valfriheten som helig princip.

Den rödgröna regeringen är övertygad om att barn från olika bakgrunder faktiskt berikar och lär varandra. Därför agerar vi nu för att komma till rätta med segregationen i den svenska skolan. För alla elevers skull.