Ledare. Peter Swedenmark.

2017-10-09 06:00
Den europeiska socialdemokratin mår inte så bra, konstaterar ETC:s ledarskribent Peter Swedenmark Bild: Michael Probst
Den europeiska socialdemokratin mår inte så bra, konstaterar ETC:s ledarskribent Peter Swedenmark

Ingen guldålder för socialdemokratin

Socialdemokratin hade gjort sitt. Nu var det nya tider som krävde nya lösningar.

Efter de norska socialdemokraternas bakslag (-3,5 procentenheter och fortsatt högerstyre i oljelandet) tittade jag ut över Europa. Hur mår den europeiska socialdemokratin?

Inte så bra.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


I Nederländerna kan man glädjas åt att deras kvinnolag är bäst i Europa i fotboll. Men socialdemokratiska PVDA har ingen anledning att jubla. I senaste valet dalade man från 25 till 6 procent. Ungefär samma ras som för det svenska Centerpartiet men på kortare tid.

Så har vi den grekiska tragedin. PASOK, en tid regeringsparti och en av dominanterna i grekisk politik, fick i senaste valet 4,7 procent och erövrade 13 av 300 parlamentsplatser.

Tidigare i år var det val i Frankrike. Den socialistiska kandidaten i presidentvalet, Benoît Hamon, var sjumilaskogar från att gå vidare till andra omgången. I valet till nationalförsamlingen fick Socialistpartiet 29 av 557 mandat.

I Spanien har det under lång tid varit politisk kris. Socialdemokratiska PSOE fick i senaste valet 22,7 procent eller 85 platser (fem färre).

Vänsterutmanaren Unidos Podemos hamnade strax efter. Den alliansen består av vänsterrörelsen Podemos och Förenade vänstern IU. Men trots att vänstern är så pass stark är det högern som styr landet.

I Tyskland sitter en försvagad Angela Merkel kvar som förbundskansler. Valet i september blev en katastrof för socialdemokratiska SPD som noteras för det sämsta resultatet på 70 år. Den förre talmannen i Europaparlamentet, Martin Schulz, sågs som en stark utmanare. Men under valrörelsen tappade SPD stadigt i höjd.

Socialdemokraterna kom inte ens in i det polska parlamentet, deras koalition fick 7,6 procent och gränsen för koalitioner är 8 procent.

Men en och annan ljusglimt kan man skönja i mörkret. Brittiska Labour fick 40 procent i valet 2017, mot 30,4 i det tidigare valet.

Carl Bildt levererade för 25 år sedan sin analys: Socialdemokratin hade gjort sitt. Nu var det nya tider som krävde nya lösningar. I det låg väl mest en förhoppning. Socialdemokraterna är ju även i dag största parti, i Sverige och en del andra länder. Men det är ingen guldålder för den demokratiska socialismens idéer. I en del länder är det nära rödlistning.

Göran Greider skriver detta i en ledare i Dagens ETC:

”Tyskland behöver en vänster-högerkonflikt. Europa och världen behöver ett Tyskland som vågar den konflikten. Det strömmar ljus ur den konflikten för att den talar universellt om ojämlikhet och klassklyftor. Den nersläckta höger-vänsterskalan gör nu i stället många tyskar, som egentligen har allt att vinna på vänsterpolitik, till rädda reaktionärer.”

Klokt skrivet.

Tilläggas kan att stora koalitioner, som den som har varit i Tyskland mellan kristdemokraterna och socialdemokraterna, innebär risker. Om man får stöd av många parlamentsledamöter men inte av väljarna har något gått förlorat. Och när de två stora partierna samverkar blir det lätt utrymme för extremister, som i Tyskland.

Veckans omen. Nu har man lottat utfrågningarna i SVT inför valet 2018. Jimmie Åkesson kommer i rutan samma septemberdag som London började brinna år 1666. Det är nästan så man börjar tro på ödet.

Peter Swedenmark
Peter Swedenmark 

Socialdemokratisk skribent, tidigare chefredaktör för Dagbladet och Länstidningen.