Ledare. Peter Swedenmark.

2017-05-15 09:13
I juni är det val till den franska nationalförsamlingen. Emmanuel Macrons rörelse En Marche! får då sitt elddop.  Bild: Emilio Morenatti/AP/TT
I juni är det val till den franska nationalförsamlingen. Emmanuel Macrons rörelse En Marche! får då sitt elddop.

De etablerade partierna förlorade tätplatserna – det kan hända i Sverige också

Den svenska vänstern har anledning att noga studera vad som hände i Frankrike, där giganterna slogs ut i första ronden.

Redan några minuter efter åtta i söndags kväll stod det klart att den 39-åriga Emmanuel Macron blir Frankrikes nästa president. Högerextrema Marine Le Pen förlorade stort. Helt klart är att många framför allt röstade mot Le Pen – delar av borgerligheten, socialister, kommunister.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


I valet 2002 samlade Marines pappa 17,8 procent mot högermannen Chiracs 82,2. Nationella fronten har nu med 33,9 procent gjort sitt bästa val hittills. Antalet röster har nästan fördubblats sedan 2002. Och självklart väljer partiet det perspektivet.

Samtidigt som man kan känna glädje över Macrons seger (66,1 procent) finns också en betydande oro. Den högerextrema kandidaten avancerade till andra omgången och fick stöd av drygt tio miljoner väljare.

I juni är det val till den franska nationalförsamlingen. Macrons rörelse En Marche! får då sitt elddop. Presidenten måste ju kunna få stöd av en majoritet i parlamentet och ha en egen politisk bas. Nu måste Macron gå från 0 mandat till 289 på några veckor.

De stora förlorarna i Frankrike var Socialistpartiet och det dominerande borgerliga partiet Republikanerna. Översätt detta till Sverige i riksdagsvalet 2026.

Socialdemokraterna förlorade tätplatsen bland Sveriges partier. I riksdagsvalet stormade Ett nytt Sverige fram. En vänsterliberal advokat stod i spetsen för rörelsen som bars fram av de ungas entusiasm och de äldres önskan efter något nytt.

Den populistiska fronten hamnade på andra plats, S på tredje och M på fjärde.

”Vi trodde ju att partistrukturen i Sverige var mycket stabil men det visade sig att väljarna var beredda till omprövningar”, sade en statskunskapsprofessor.

En veteran inom valforskningen talade om det mest sensationella som hänt sedan demokratins genombrott.

”Två unga partier är i topp medan partier som var statsbärande under en stor del av 1900-talet i ett slag har förlorat terräng.”

Åter till 2017.

I det franska presidentvalets första omgång kom Republikanerna på tredje plats. Kandidaten François Fillon hamnade under 20 procent.

”Högern knockad” skrev högertidningen Le Figaro på sin förstasida. Men det gick ännu värre för Socialistpartiets Benoît Hamon som enligt Le Figaro ”nedträtt i helvetet”. Han fick drygt sex procent.

Att både Republikanerna och Socialistpartiet slogs ut i första omgången visar att något dramatiskt har hänt. Väljarna är trötta på de gamla franska partierna.

Är det något som säger att det som har hänt i Frankrike inte kan hända i Sverige? Nej, vi är inte vaccinerade. Sverigedemokraternas stora framgångar visar det och en dag, kanske hösten 2026, kan det ske en samling kring en Macronliknande person. Och risken finns att den person som dyker upp inte är lika sympatisk som den förra socialistiska finansministern.

Den svenska vänstern har anledning att noga studera vad som hände i Frankrike, där giganterna slogs ut i första ronden. Man åker gärna och hälsar på systerpartier efter stora segrar. Kanske det finns större anledning att göra en visit efter bittra nederlag?

Peter Swedenmark
Peter Swedenmark 

Socialdemokratisk skribent, tidigare chefredaktör för Dagbladet och Länstidningen.