Krönika. Susanne Vinderå.

2017-09-26 06:00

Det luktar riktigt illa från vårt samhälles hängrännor

En svart, illaluktande gegga lossnar från tvättställsröret och dimper ned med ett plask i hinken.

Det är lördag och schemat är tomt. Blanka kalenderdagars morgnar är väl ändå underbara. Det går att dröna kvar i sängen ett långt tag efter att ögonlocken vaknat.

I dag har jag bestämt mig för att göra ingenting, kanske läsa en bok och somna om tills sent på eftermiddagen. Men såklart är det inte jag som bestämmer. Det gör min kropp.


KOM TILL BOKMASSAN !

ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister. All information: ETC.se/Bokmassan


En fantasi om en stor, varm frukost med rostat bröd, stekta ägg, en balja kaffe och kanske en bit saffranskaka tvingar en fot ned i golvet. Och så trycker det på för andra bestyr som kroppen inte verka vilja förhandla om. Upp och hoppa! Tids nog får du sova.

Efter toalett och stor frukost behöver diskbänken röjas, diskmaskinen tömmas och vad är det där för kladd på kaklet? Stökar bort och tar fram trasor och börja skura rent. Putsar diskbänken och vips har det blivit ett projekt.

En stund senare är klockan redan tre och någon annan som också skulle ta det lugnt rensar en hängränna. Förra årets höstlöv har komposterat sig till gegga som hotar stoppa flödet och skada huset. I brist på sällskap rensar jag avloppet som också geggat igen. Naturen har en enastående förmåga att ta över om vi inte håller efter. En tjutande dammsugare sveper förbi. Hela familjen är i gång, vi verkar alla i ha tappat tålamodet med naturens framfart.

Tanken på att bara vara stilla är faktiskt mer tilltalande än själva stillavarandet. Kanske ägnar jag mig åt tomgloende max två minuter per dag, om ens det.

Om det råkar uppstå en liten stund utan intryck åker telefonen upp och tummarna börjar bläddra, fast jag vet att det råder ett betydande samband mellan min innovationsförmåga och tråkiga stunder så låter jag mig sällan eller aldrig att ha tråkigt. När det är så trist så att klockorna stannar hittar jag på saker, löser problem och uppfinner nytt. Hur det ständiga flödet av nya intryck påverkar våra hjärnors hittepåförmåga vet vi ju inte riktigt men många kan nog hålla med om att det blivit rätt så dumt lite varstans i ”informationsflödet”.

Så jag försöker meditera medan jag drar runt med trasor och borstar men det vill sig inte riktigt att tömma hjärnan på tankar i dag. Jag är alltför associativ, ser liknelser och spinner iväg.

Det känns som om vi inte vaktat på den mänskliga naturens ruttnande löv, tänker jag. De där unkna tankelöven har jäst länge och vi tror att vi har gjort demokratin en tjänst för att vi av tolerans eller ren lathet har låtit dem ligga kvar. Men nu håller de faktiskt på att skada samhällskroppen på riktigt för geggan har runnit över alla breddar.

Galna idéer om att människan skulle bestå av olika raser och att den vita skulle vara överlägsen. Nazister (minns du vad deras idéer ledde till förra gången och vad det gjorde med vår mänsklighet då?) tillåts marschera på judarnas högtid jom kippur. Etablerade politiska partier tar intryck och det görs ”tillåtet” att uttrycka intolerans. Intellektuella och journalister hotas, politiker avgår för att de inte vågar göra sitt jobb.

Det luktar riktigt illa från vårt samhälles hängrännor. Alla goda krafter behövs för att klara av det här tillsammans och det finns inget utrymme för tolerans, tänker jag medan en svart, illaluktande gegga lossnar från tvättställsröret och dimper ned med ett plask i hinken.

När klockan är sju kokar jag lite pasta och fräser på lite grönsaker och häller upp ett gott vin. Det doftar rent, jag tänder några ljus, småpratar med mitt livs kärlekar, min familj. Ett litet tag möts vi och det känns gott just nu. Lite glamour så här på kvällskvisten. Vi har rensat lite skit i dag och värnat om vårt hus. Nu kan vi snart gå och lägga oss igen. Nu får vi sova.

Susanne Vinderå
Susanne Vinderå 

Affärsrådgivare och verksamhets­ledare på Coompanion Västernorrland. Hon jobbar med lokal och regional utveckling genom de möjligheter kooperativt företagande ger.