Inrikes.

2017-06-09 06:00
  • Här, i en cell hos Sundsvallspolisen, dog tvåbarnspappan.
    Här, i en cell hos Sundsvallspolisen, dog tvåbarnspappan.
  • En gul madrass på en enkel brits är allt som finns i cellen.
    En gul madrass på en enkel brits är allt som finns i cellen.
  • Arrestlokalen hos Sundsvallspolisen, en korridor med låsta dörrar.
    Arrestlokalen hos Sundsvallspolisen, en korridor med låsta dörrar.

Tvåbarnspappan dog i fyllecellen

Två år senare: Inget har hänt

I februari 2015 dog den 43-åriga tvåbarnspappan i Sundsvallspolisens fyllecell. Samma år kom kommun, landsting och polis överens om att hitta nya metoder för att se till att det inte skulle hända igen. Men drygt två år senare har inget hänt.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


En överenskommelse mellan landstinget, kommunen och polisen skrevs under samma år som det tragiska dödsfallet hade inträffat. Syftet med den så kallade LOB-satsningen var att utreda hur man skulle förbättra stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. 

Men mer än två år senare har satsningen inte resulterat i något konkret.

– Landstinget Västernorrland har sökt pengar och arbetet pågår. Det finns lokala samverkansgrupper som jobbar med lokala förslag i Kramfors, Sollefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik, säger Anna-Karin Rudberg Larsson, enhetschef på LARO-mottagningen, läkemedelsassisterad rehabilitering för missbrukare, på Sundsvalls sjukhus.

Felaktid bedömning

Hon tycker att frågan om medicinskt omhändertagande vid LOB är komplicerad. Att det i dag är en polisiär åtgärd har ifrågasatts eftersom det finns risk för en felaktig bedömning.

– Folk ska inte behöva dö i arresten, men det är ingen lätt fråga. Att man är full innebär inte att man behöver specialiserad sjukvård och det kan vara svårt att avgöra var gränsen går för det polisiära ansvaret, säger Anna-Karin Rudberg Larsson.

När ETC Sundsvall försöker ta reda på vad som egentligen har hänt med LOB-satsningen i Sundsvall är det svårt att få fram något konkret besked.

Peter Löthman, hälso- och sjukvårdsdirektör vid Landstinget Västernorrland, är vice ordförande i beredningsgruppen som ska hantera förslagen från de olika sjukhusen. Men han kan ännu inte säga om eller när en så kallad tillnyktringsenhet kan vara aktuell i Sundsvall.

– Det står på fundera-listan men det finns inget officiellt förslag att presentera, säger han. 

Han säger att frågan inte har prioriterats.

– Det betyder inte att det är oviktigt utan att det är en fråga bland många andra, säger han.

Idéer presenteras

Den tillnyktringsenhet som tidigare fanns och delvis finansierades av landstinget innebar en årlig kostnad på några miljoner kronor.

Han betonar att de lokala grupperna inom kort ska presentera ett underlag med olika idéer för hur myndigheterna ska kunna jobba mer säkert medicinskt vid LOB-omhändertaganden.

– Det är naturligtvis oacceptabelt att flera personer dör i arresten varje år, säger Peter Löthman.

Om det beslutas om att satsa på en tillnyktringsenhet, när kan den vara i bruk?

– Det är svårt att säga och beror helt på vad förslaget innebär. Måste vi bygga en lokal och bemanna verksamheten så handlar det om budgetprocesser. Då kan det ta ett år från nu, säger han.

Döden i arresten

Under de senaste fem åren har 26 personer dött i polisarrester runt om i landet. I nästan alla fall hade de omhändertagits enligt lagen om omhändertagande av berusade personer, LOB, och var alltså inte misstänkta för brott. 

De vanligaste dödsorsakerna är akut alkoholförgiftning eller blandförgiftning med alkohol, narkotika och läkemedel. Redan 2011 föreslog regeringens missbruksutredare Gerhard Larsson att vård ska ersätta fyllecellen.

En granskning gjord av Dagens ETC tidigare i år visade att inte i ett enda av de 26 dödsfallen har en polis åtalats för dödsfallet.

Ett av dödsfallen inträffade i Sundsvall där en 43-årig man dog i arresten efter att ha hittats svårt berusad i en trappuppgång i Bredsand.

Efter dödsfallet väcktes frågan om att skapa en tillnyktringsenhet, där den omhändertagne får vård i stället för förvaring. Det fanns tidigare en sådan i Sundsvall som lades ner 2009.

Hösten 2015 skrev Sundsvalls kommun, landstinget och polisen under en överenskommelse om att utreda hur man skulle förbättra stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer.

Det finns fortfarande ingen tillnyktringsenhet i Västernorrland. Enligt hälso- och sjukvårdsdirektör Peter Löthman finns förslaget på fundera-listan.