Inrikes.

2017-09-15 09:03
  • Engelska skolan bestämde  nyligen att dela ut en tredjedel av det senaste läsårets vinst, drygt  45 miljoner kronor, till  aktieägarna.
    Engelska skolan bestämde nyligen att dela ut en tredjedel av det senaste läsårets vinst, drygt 45 miljoner kronor, till aktieägarna.
  • Prolympia har närmare 370 elever och har verksamhet i centrala Sundsvall för de äldsta eleverna och på Haga för de yngre årskurserna.  Bild: Thomas Ekenberg
    Prolympia har närmare 370 elever och har verksamhet i centrala Sundsvall för de äldsta eleverna och på Haga för de yngre årskurserna.

Friskolornas vinst i Sundsvall: 5 300 kr per elev

Cirka 5 300 kronor per år. Så mycket bidrar varje elev med i vinst i de åtta friskolor i Sundsvall som ETC granskat.

”Systemet fungerar inte. Det behöver man inte ha ideologiska glasögon på sig för att se”, säger Hans Zetterqvist (V).

ETC Sundsvall har tittat närmare på sex skolkoncerner som driver sammanlagt åtta skolor i Sundsvalls kommun och vilka rörelseresultat och vinstmarginaler de har.

Totalt handlar det om drygt 162 miljoner kronor som kommunen betalat ut under 2016 till dessa företag för att de ska kunna bedriva sin verksamhet. Av dessa är 11,6 miljoner ren vinst, räknat utifrån rörelseresultatet för koncernerna.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Marcus Strömberg, vd för Academedia, landets största skolkoncern, menade nyligen i en debattartikel i Dagens Samhälle att förslaget till vinsttak skulle hota skolgången för hundratusentals barn.

– Samtidigt är antalet elever i friskolor rekordstort och ökar. Tydligare kan det inte sägas, när människor röstar med fötterna vill de ha friskolor.

Var tredje elev går friskola

I Sundsvall går var tredje gymnasieelev i en friskola. På grundskolan är siffran 20 procent.

Hans Zetterqvist (V), vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, menar att systemet inte fungerar då det inom systemet finns såväl vinstdrivna som samhällsdriva friskolor som har helt olika målsättningar med verksamheten.

Behövs spelregler

– Det saknas vettiga spelregler. Vi har aktörer som primärt vill roffa åt sig och skumma av vinsterna. Dessutom kan de göra det utan att ta några risker eller behöva göra några större investeringar då vi betalar ut pengarna i förskott till skolorna, säger han.

I veckan gick också remisstiden ut för regeringens utredare, Ilmar Reepalus, slutbetänkande om ett vinsttak för företag i välfärdssektorn. Många näringslivsorganisationer är kritiska, bland dem Företagarna.

Vinsttakförslaget

– Vinsttaksförslaget skulle medföra att de flesta företag kommer att behöva lägga ned sin verksamhet. Detta bortfall riskerar få allvarliga samhällsekonomiska effekter för landets kommuner och landsting och svensk välfärdssektor i stort. Många kommuner är i dag beroende av privata utförare för att klara av sitt åtagande, säger Företagarnas chefsekonom, Daniel Wiberg, i en kommentar.

Hans Zetterqvist menar att resonemanget faller på sin egen orimlighet.

– Det handlar inte om ett förbud utan om ett vinsttak med en procentsats som många företagare i andra branscher skulle vara nöjda med. Jag ser ingen risk att vinsttaket skulle medföra nedläggning av skolor. Tvärtom innebär det att det kan bli bättre för eleverna då mer pengar blir kvar i och kan satsas på skolan.

Stiven Wiklund, ordförande i LO-distriktet mellersta Norrland, har också gått ut i debatten och markerat vikten av att begränsa vinstjakten.

– Sverige har i allt för hög grad blivit en välfärdspolitisk experimentverkstad, där kortsiktiga vinstintressen tillåts gå före kvaliteten i skola, vård och omsorg

Vinsterna ska åter till välfärden

Han menar att vinsterna ska återföras där de hör hemma – i den välfärd som skattebetalarna varit med och finansierat.

– De skattepengar som du och jag betalar in ska användas till skola, vård och omsorg och inte till att berika riskkapitalister och andra som vill göra stora vinster på vår gemensamma välfärd, påpekar Stiven Wiklund.

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna Skolors Riksförbund, menar att friskolor behövs.

– Men då ska de drivas utifrån en grundtanke om pedagogik, ideologi eller organisation, säger han i en intervju med ETC Uppsala och påpekar att många fristående skolor länge har klarat sig utan att göra vinst.

– Det blir lite som ett test. Skolkoncernerna är ju fortfarande välkomna att driva verksamhet. Elever, lärare och skolbyggnader finns ju kvar. Är de inte intresserade klarar sig skolan utan dem.