Debatt. .

2017-11-16 09:59
När skogen växer tar den upp kol, den gröna delen av diagrammet.
När skogen växer tar den upp kol, den gröna delen av diagrammet.

Skogs– och miljödebatt måste utgå från fakta

Göran Lundgren har reagerat på en artikel om biobränslen i ETC Sundsvall 44/17. Artikeln missar att det som lagrar kol är trä som växer, menar han.

Jag vill protestera mot den osaklighet och okunskap som får breda ut sig i både rubrik och text i artikeln "Biobränslen kan ge ökade utsläpp" ETC Sudsvall 44/17.

Formuleringar som ”Forskarvärlden har börjat se” och ”ifrågasätts nu från forskar- och miljöorganisationshåll” påminner starkt om sättet att skriva som klimatförnekare brukar använda.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


ETC skall naturligtvis fråga vilka forskare och vilka forskningsresultat som de intervjuade personernas uppfattningar vilar på.

Ytterligare några citat som belyser artikelns substans: ”Bioenergi kan tvärtom leda till ökade utsläpp jämfört med fossil energi” och ”riskerar att leda till minskad kollagring”.

Jag förvånas dock inte över Jan Terstad från Naturskyddsföreningen och hans tendensiösa påstående. Jag har sett samma argumentation tidigare från dem.

Han bidrar till nedvärderingen av biobränsle genom att här utesluta viktiga fakta om svenskt skogsbruk och hur skogen absorberar koldioxid. Han säger: "När man tar upp ett kalhygge så avgår det koldioxid till atmosfären och det uppstår en skuld som tar många år att ta igen.”

Ja, det tar många år, skandinaviskt skogsbruk är långsiktigt och har varit det under många decennier. Man måste vara det för att vårt klimat gör att tillväxten i skogen är långsam och skogsindustrins avverkningar måste utgå från det. Varför skulle man göra annorlunda och riskera sin framtid?

Titta på diagrammet här intill som principiellt visar på forskningsresultat som tagits fram av Gustav Egnell på Sveriges lantbruksuniversitet (2014).

Jan Terstad behagar att bara tala om den nedre röda delen i diagrammet det vill säga om det som sker vid avverkningen och låtsas inte om den gröna delen, trädens växtperiod och får då ett falskt argument för sin tes.

Det samlade resultatet av skogsverksamheten ser vi redovisat av SLU på Naturvårdverkets hemsida och visar att kolsänkan inte har minskat trots ökad avverkning. Tvärtom.

Eller har Gustav Egnell, SLU och Naturvårdsverket fel? I så fall – upp till bevis – vilka forskare och forskningsresultat grundas det på i så fall?

Linde Zuidemas uttalanden i texten bygger också på samma vilja att utesluta den gröna delen i diagrammet. ”En mer förnuftig klimatstrategi är att lagra kol i skogar och träprodukter så länge som möjligt”.

Träprodukter – yes, framför allt trähus, men titta på diagrammet – det som lagrar kol är träd som växer, inte gamla urskogar – de behövs i och för sig också, men träd växer för att vi har ett långsiktigt aktivt skogsbruk med avverkningar och återplantering.

Man behöver inte vara skogsingenjör eller forskare för att begripa detta. Det räcker att man har byggt Lego. Kol är byggklossar i bygget av cellulosa – om trädet är gammalt och inte växer då behövs inga byggklossar.

Återplantering, gödsling och skogsvård gör att tillväxten av skog blir större än avverkningen och förmågan att uppta koldioxid ökar. Det är det som framkommer i diagrammen från SLU.

Om diskussionen utgår därifrån så inser man att rubriken i artikeln är en spekulation med mycket svagt underlag. Svensk skogsforskning tillhör den yppersta spetsen i världen och tidningen hade inte behövt vända sig till Bryssel för att få ta del av basfakta.

Sedan kan vi ändå ha åsikter om hur mycket urskogar som skall sparas, monokulturer, avverkningsmetoder, volymer, att kalhyggen kan se för djävliga ut med mera.

Göran Lundgren
Alnö